Marcus Näslund läser matematik, lär ut inom Mattecentrum och har skrivit boken Verklighetens kvadratrötter om matematikens användningsområden inom olika yrken och sammanhang. Delar av boken finns att läsa på bokens hemsida www.kvadratrot.se.

För många kan matematik vara ett svårt och kanske tråkigt ämne, hur kan man tänka för att motivera sig?

— Hos många tror jag det handlar om att förstå varför ämnet är viktigt för en själv och för samhället, vilket är viktigt att lyfta fram. Det är inte så att man måste vara mycket smartare för att förstå matematik än något annat språk, men det viktigaste i inlärningen är motivationen. Saknas den är det svårt att få in det hårda arbete som går in i att lära sig vad som helst. Men har man motivationen, då är arbetet varken hårt eller tråkigt.

Vilka knep har du om man har svårt att förstå matten?

— Det finns inga universalknep. Vissa har lättare för matten och vissa har det svårare, precis som i alla andra ämnen. Vi har alla olika intressen. Däremot vill jag mena att matematik är så pass universellt, liksom att läsa och skriva, att vi måste lära oss det. Okunskap i matematik är minst lika farligt som att inte kunna läsa och skriva, vi kan dagligen bli lurade inom så vardagliga matematiska saker som statistik och ekonomi. Vår värld blir alltmer beroende av naturvetenskap och teknik och matematik är datorernas språk.

Hur används sådant som till exempel faktorisering och vektorer utanför skolans värld?

— Matematik är abstrakt och generellt, vilket gör att det sällan är ett specifikt matematiskt verktyg som faktorisering eller vektorer används ensamt i en grej. Oftast är det många olika delar av matematiken som kombineras för att göra tillämpningar möjliga. Vektorer och hela det område som tar upp det (kallat linjär algebra) är oumbärligt inom bland annat datorer för bildredigering och animerade filmer. De används för att uttrycka rörelser och utseendet av olika objekt. Vektorgrafik är ett växande område där exempelvis ritningar kan uttryckas i form av matematiska objekt som kvadrater och cirklar som datorn kan förstå och rita om för att passa viss inzoomning utan att bilden blir dålig.

Vilka yrken och yrkeskategorier kräver mer avancerad matte? Läs mer

Larry Vandergrift är filosofie doktor vid University of Ottawas institution för officiella språk och tvåspråkighet. Hans studier har bland annat omnämnts i magasinet Time.

Vad är fel med hur vi normalt sett lär oss i skolan?

– Elever lyckas ofta inte koppla vad de lär sig till vad de redan vet. Istället för att sätta idéer i ett sammanhang fokuserar de på isolerade bitar information utan att tänka på informationen, knyta ihop bitarna och koppla dem till vad de sedan tidigare vet om ämnet.

– Till exempel behöver elever för att dra så stor nytta som möjligt av en lektion på temat matsmältning ha läst på innan lektionen och komma till den med en föraning om vad de kommer att lära sig, några mål gällande vad de vill lära sig och frågor de vill ha svar på. Detta är sant engagerat lärande.

Vad ska man tänka på innan lektionen börjar för att lära sig mer?

– Elever måste ana vad de kommer att lära sig och komma med några frågor om det. Dessa frågor måste inte ställas muntligt, men om de finns i bakhuvudet när man läser är man mycket mer engagerad i vad som händer på lektionen. Med andra ord måste elever komma till lektionen med en plan på vad de vill lära sig och dessa mål/planer kommer att hjälpa dem att fokusera på det viktiga. De kan också behöva anpassa målen under lektionens gång, men det viktiga är att de är engagerade, inte passiva i sin inlärning. Elever måste fråga sig själva: Vad kan jag om ämnet, vilka är mina frågor om ämnet och vad mer vill jag lära mig om det?

Hur ska man lyssna under lektionen? Läs mer

Björn Liljeqvist föreläser inom minnesteknik och effektiv inlärning. Han har bland annat skrivit boken Plugga smart och lär dig mer. Nu jobbar han med kurser och föredrag i egna företaget Brain Gain.

Vad är det vanligast felet i hur man pluggar?

– Det finns många vanliga fel. Ett är att man ”pluggar” utan att egentligen lära sig något, man sitter bara med böcker och dator och ”håller på” i största allmänhet utan att riktigt veta vad man har för mål i stunden. Ett annat vanligt fel är att man förväxlar att ”känna igen” med ”att kunna”. Det är viktigt att skilja på ”nu tror jag att jag kan, för jag fattar när läraren förklarar” och ”nu vet jag att jag kan, för jag kan lösa uppgiften själv”.

Hur bör man förbereda sig inför lektioner och föreläsningar?

– Lägg en kvart på att kolla upp i förväg vad du kommer lära dig nästa dag. Gör detta till en vana, så kommer du alltid att vara lite bekant med det som lektionerna handlar om. De som får toppbetyg är oftast de som redan har ett hum i förväg, och det är lätt att skaffa sig. Kolla upp nästa kapitel i läroboken, titta om läraren har gjort en kursplan som du kan följa, googla på de ord som står i kursplanen: allt för att du ska känna igen dig på lektionerna.

Vad ska man tänka på under själva lektionstillfället?

– Stanna upp då och då och sammanfatta för dig själv vad det är du gör, eller vad det är du läser eller hör, så att det blir tydligt vad du lär dig. Exempel: ”Fotosyntes kallas processen där växter omvandlar koldioxid och vatten till syre och sockerarter med hjälp av energin från ljus.”

– Hitta personliga kopplingar till det lektionen handlar om. Har du sett något liknande förr, kanske på tv eller i spel? Ställ frågor – även tyst till dig själv! Exempel: ”Vad är det viktigaste i det här? Vad påminner det mig om?”

Vad gör man efteråt? Läs mer

UPPDATERAD Snart är återigen dags för högskoleprovet, och inför det publicerar Toppbetyg.nu en guide med det du behöver veta, inklusive tips från Oskar Wigelius, som var en av två som fick 160 av 160 poäng på höstens prov och en intervju med Alexander Kuzmin, som fick 2.0 vid samma provtillfälle. Guiden förmedlar, förutom Oskar Wigelius och Alexander Kuzmins citat, artikelförfattarens åsikter och råd.

Studerande. Foto: Olle Melkerhed

Läs mer

Sunny Young jobbar på den ideella Food Family Farming Foundation, som skapar recept på skolmat, donerar salladsbarer till skolor, främjar frukostservering i skolor med mera.

Hur påverkar det vi äter våra prestationer i skolan?

– Maten ger oss den energi vi behöver för att klara dagen. Tänk dig att mat är som medicin, ju bättre medicin, desto lättare är det för dig att vara hälsosam, produktiv och glad. Är du välnärd med rätt typ av mat; grönsaker, frukt och nyttiga spannmål och proteiner kan du enklare koncentrera dig och prestera. Att äta mat av låg kvalitet kan göra en person seg, trött och sjuk. Det bästa sättet att uppnå sitt bästa jag är att äta bra!

Vad är en bra frukost att börja en skoldag med?

– En bra frukost ger dig näring för hela morgonen. Nyttiga proteiner, till exempel från ägg, tillsammans med bra spannmål som rostat fullkornsbröd eller havregryn gör tricket! Lägg till frukt och du är redo.

Vad ska vara på tallriken till lunch, och i vilka proportioner? Läs mer